Odontologi - TP6OR2 - Protetik - Cement och cementering

TP6OR2 – Cement och cementering – Göran Bjerkstig – 16 sep
Cement delas in i

Permanent – konventionell och adhesiv, måste ”borra” loss det som cementerats permanent
Temporärt – Nobetec (högviskös), Tempbond (lågviskös)

Vid bättre passform (protempkrona) [Symbol] vill ha tunnare konsistens (lågvisköst) jmf m al-hätta
Tillsätt vaselin eller modifier till temporärt cem [Symbol] lättare att lossa
Bryts ner med tiden

Varför använder vi cement?

Försluta – vi har spalt mellan tand och krona [Symbol] vill inte ha bakterier där [Symbol] förslut spalten
Optimera estetik och hållfasthet
Retinera – kronan ska hållas på plats

Mekanisk retention – konventionell cementering, retentionscylinder
Adhesiv retention – adhesiv cementering, som fylln med ets+bond, vid glaskeramer,

Ska kunna lägga kofferdam + ha ring of confidence (emalj runt hela preparationen)

Bild

1. Mekanisk retention

Rå yta (därför har vi ett diamantborr), retentionscylinder, tillräcklig höjd
Ska inte putsa ytan eller insidan av kronan, då försämras mekanisk retention
Tandtek oxiderar insidan av kronan

2. Adhesiv retention

Kombination av mikromekanisk retention till tandytan (små underskär)

och kemisk till konstruktionen vi lägger på (via kiselatomer, silanisering)

Bild

VATTENBASERADE CEMENT

Används för cementering av konventionellt cementerade konstruktioner

Metallbaserade konstruktioner (mk) med bra retention (förutom etsbroar)
Konstruktioner av oxidkeramer (Al-oxid eller zirkoniakrona)
Rotstift av metall (pelare)

1. Zinkfosfat-cement

Blandar pulver (zinkoxid) med vätska (vatten+fosforsyra) [Symbol] ger ett salt (zinkfosfatcementet)
Vatten behövs för reaktionen, men inte bra om man överskott/underskott av vatten

Fördelar	Nackdelar
Välbeprövat	Hög löslighet i vatten– samtidigtfördel eftersom det försvinner naturligt
Lätta att använda– ”slarvmarginal”	Mikroläckage–har man dålig anslutning[Symbol]får glipapgahög löslighet[Symbol]sekundärkaries
Lätt att ta bort överskott (väldigt sprött)	Pulpairriterande–lågt pH i börjanpgafosforsyran
Tryckhållfasta– tål axiala krafter	Spröda
Reglerbar stelningstid genom 1. Temp– varmt ute[Symbol]stelnar fort,användkyld glasplatta 2. Pulvermängd 3. Inblandning	Liten adhesion till tand eller krona –ingenmikromekanisk eller kemisk retention, behövsretentionscylinder
Inte fuktkänsliga– bra vidsubgingprepgränsoch om man är långt bak i munnen
”Slarvmarginal”	Blandningen – viktigt att få den rätt

2. Glasjonomercement

Blandar pulver (fluor-aluminium) med vatten [Symbol] gör det mer biokompatibelt än zinkfosfatcement
Fasta proportioner – 2 skopor pulver + 2 vatten, kan inte anpassa som zinkfosfat
Täcker över med resin eller vaselin efteråt för det inte ska torka ut (Sogge)
Uttorkning ger försvagat cement, lägre styvhet och hållfasthet, sprickbildning, ökad löslighet

Fördelar	Nackdelar
Biokompatibla – ingen stark syra i, mest vatten	Fuktkänsliga vid stelning – behöver täckas med vaselin/resin
Adhesion till tand– binder lite kemiskt	Post-op sensibilitet– glasjoncem drar till sig vätska från dentintubuli[Symbol]isningar pga hydrodynamisk teori
Fluoravgivning–kortvarig,bara någon dag	Löslighet och läckage(samma som zinkfosfat)
Tryckhållfasta(samma som zinkfosfat)	Svårt att ta bort överskott– blir hårt fort
Lätt att blanda	Liten adhesion till kronan
Relativt välbeprövat – inte lika länge som zinkfosfat	Blandningen – kan inte reglera stelningstid

3. Resinmodifierade glasjonomercement

Blandat i resiner till glasjonomer [Symbol] blir en förstärkning = ”resinarmerat glasjonomercement”
Resinerna är HEMA, bis-GMA och fotonitiatorer [Symbol] sämre biokompabilitet
Ger ljushärdning eftersom man blandat i resiner

Fördelar	Nackdelar
Låg löslighet	Expansion pga vattenupptag
Fluoravgivning?	Expansion pga vattenupptag
Förbättrad tandadhesion	Sämre biokompabilitet– pgaresinerna
Förbättrade fysikaliska egenskaper – polymercemharbättre fysikaliska egenskaper =mer hållfast	Sämre biokompabilitet– pgaresinerna
Lätt att ta bort överskott	Litenadhesion tillkonstruktion – kan inte etsa mk-kronan
Längre arbetstid och kortare stelningstid– pga ljushärdningen	Litenadhesion tillkonstruktion – kan inte etsa mk-kronan

KOMPOSITCEMENT (RESIN-, POLYMERBASERADE CEMENT)

Sämre biokompabilitet (plast), bättre fysikaliska egenskaper (mer hållfast)
Som en lite lösare kompositfyllning (lågviskös) [Symbol] flyter ut
Vid adhesiv cementering måste vi ha kompositcement
Följ bruksanvisningen och blanda inte olika system

Kemiskt härdande – två komponenter blandas och stelnar naturligt efter ett tag [Symbol] kort arbetstid
Ljushärdande – lyser på det så stelnar det [Symbol] har därför längre arbetstid
Dualhärdande – används mest, både kemiskt och ljushärdande

Bra vid konstruktioner långt in i munnen som man inte kan lysa på direkt
Kemiskt härdande som stelnar långsamt men kan påskyndas med ljus
Ljushärdar när man är nöjd med konstruktionen, djupare skikt härdas kemiskt under dagen

Används för cementering av adhesivt OCH konventionellt cementerade konstruktioner

Etsbroar – eftersom vi inte har någon mekanisk retention måste vi etsa+bonda och binda adhesivt
Silikatbaserade, etsbara keramer – dvs fältspatsporslin och glaskeram
Form
Kompositkronor

Textruta
Metallbaserade konstruktioner (mk) med dålig retention
Konstruktioner av oxidkeramer (Al-oxid eller zirkoniakrona)

Fördelar	Nackdelar
Utmärkta fysikaliska egenskaper- hållfast	Etsa och bonda[Symbol]teknikkänsliga + tidskrävande [Symbol]800 kr dyrare för pat
Låg löslighet i munvätskor – braom man har spalter	Osäker långsiktig bindning till dentin
Låg löslighet i munvätskor – braom man har spalter	Ytbehandling avkonstruktionen –behöver göra rent när man provat den pga kontamination + lägga på silan igen
Adhesion till tand OCHkonstruktion -starkare adhesion än vattenbaserade	Fuktkontroll– krävs kofferdam
	Överskott– svårt att ta bort + låg löslighet i munvätskor [Symbol]kan irritera t-kött[Symbol]gingivit+ parod
Tandfärgade	Inte beprövat

Skala från rent glasjonomer till rent kompositbaserade cement
Glasjon-cem[Symbol] Resinmodifierat glasjon-cem [Symbol] Kompomer-cem (blandning glasjon+komp)[Symbol] Komposit-cem

Labstudier – har de klinisk relevans?

Bindningsstyrka – ofta det som jämförs mellan cement
Vanligt kompositcement är bättre än de nya självetsande kompositcementen
Vattenbaserat cement funkar bra om man preppat tanden med retentionscylinder
Biokompabilitet – vill ha hög
Filmtjocklek – om tight passform vill man ha tunn film
Fluorinnehåll – liten klinisk betydelse, försvinner ändå fort
pH – inte bra om det är surt

Kliniska fall – vilket cement ska man använda?

1. MK-krona på premolar som lossnat

Kan välja både vattenbaserat (fosfat+glasjon) och kompositcem (om det är dålig retention)

2. Zirkoniakrona på premolar

Beror på vart kronskarven ligger – supra eller subgingivalt
Zirkonia funkar bättre ihop med kompositcement, men det är sämre för tandkött
Vill få bra bindning [Symbol] kompositcem bra | Viktigt att pat inte får komplikationer [Symbol] fosfatcem bättre

3. Etsbro

Kompositcement, annars lossnar det med vattenbaserade cement
Kompositcementet ger mikromekanisk bindning till emaljen

4. MK-krona på molar

Fosfatcement är säkrast pga att det inte är lika fuktkänsligt som kompositcement

5. Keramiskt onlay (e-max, etsbar glaskeram) på premolar

Kräver adhesiv cementering, vi har ju ingen mekanisk retention
Kompositcement bäst

6. Zirkoniabro på fronten

Ofta konventionell cementering och det är ganska lätt att hålla torrt på fronten
Både vattenbaserat och kompositcement funkar
Använder vattenbaserat (fosfatcement) om det är subgingival kronskarv pga inte fuktkänsligt

Sidbrytning
HUR GÖR VI NÄR VI SKA CEMENTERA?

Börja med kontroll av konstruktion

På modell (innan pat kommer)	På pat
Porfrikonstruktion	Sittande pat– så man inte tappar skiten i munnen
Konstruktion ska gå ner till prepgräns	Avlägsna temp cement – annars går inte kronan på
Passform och stabilitet	Kontakt med granntänder – känn med tandtråd
Anatomi	Konstruktionen sitter stabilt
Anatomi	Kolla anslutning med sond
Ytan – rå på insidan, blank på utsidan	Inga underskott/överskott
Ytan – rå på insidan, blank på utsidan	Kontrollera höjd/ocklusion/artikulation

I. Cementering med zinkfosfatcement
1. Rengöring av konstruktionen

Sandblästra vid behov för att ta bort cementrester
Blästra med vatten
Tvätta konstruktionens insida med fosforsyra

Bild
Skölj med vatten
Blästra torrt

2. Rengöring av tandytan

Putsa bort cementrester med pimpsten
Tvätta med väteperoxid 3% [Symbol]
Blästra med vatten
Tvätta med Tubulicid
Bild
Blästra med vatten
Blästra torrt

3. Blanda zinkfosfatcementet

Glasplatta (kyld om varmt i beh-rum) och pulver samt vätska
Dela pulvermängden i 4 portioner: 1/2, 1/4, 1/8, 1/8

(som pyramiden Elisabeth gjorde på SIMU)
Börja med att blanda i den minsta portionen
Blandningstiden 90 sek – tills du får ”tvekande droppen”

Arbetstiden 3 min (inkl de 90 sekunderna du blandat)
Stelningstiden 10 min från att du slutat blanda
Arbets- och stelningstid kan som sagt regleras med temperatur, pulvermängd och inblandning
Cementet läggs på torr tandyta samt i kronan och utan att komma i kontakt med fukt

II. Cementering med glasjonomercement (Ketac-Cem i kapsel)
1. Rengöring tandyta och konstruktion
2. Blandning glasjonomercement

Variera inte dosen, har alltid samma = 2 skopor + 2 droppar [Symbol] därför ofta i kapslar, blanda allt på en gång
Blandningtid 1 min

Arbetstid 3-5 min
Stelningstid 7 min – när det väl börjar stelna går det rejält fort (jmf zinkfosfat som är mer långsamt)

III. Cementering med kompositcement

Följ bruksanvisningarna – de varierar mellan olika märken

Bild

Behandlingsgång vid skalfasad som ska cementeras

1. Inprovning av passform och färg [Symbol] keramen kontamineras

[Symbol] måste rengöras

2.Rengör keram + tand (smear layer) med etsgel (37% fosforsyra)

Bild

3. Primern går ner i dentinkanaler på tand,

silan på keram ger mikromek retention och binder kemiskt

Bild

4. Adhesiv läggs på tand + skalfasad – nu ska allt vara torrt

Bild

5. Lägger på kompositcementet på skalfasad

Bild

6. Sätter dit skalfasaden
Ta bort överskott innan du ljushärdar
Lägg på glycerin innan du ljushärdar

[Symbol] cementet sprider ut sig till kanten bättre

Bra bild för att förstå adhesiv cementering på tentan

Bild

Primer och adhesiv skiljer sig mellan olika fabrikat
Gemensamt för alla: etsat på lab + silaniserat [Symbol] blir gropar
Silan binder sen kemiskt till keram